Om Utö

Utö är beläget ytterst i Åbolands skärgård, vid inloppet till Skärgårdshavets viktigaste farled och har åtminstone sedan 1600-talet fungerat som stödjepunkt för lotsar, fyrvaktare, tulltjänstemän och militärer. Lotsningen och farleden gav upphov till en fast bosättning på 1740-talet. Tidigare, antagligen redan på medeltiden, hade Utö utnyttjats av säsongfiskare.

Under ryska tiden ökade lots- och fyrvaktartjänsterna kraftigt och en liten tullstation grundades också på ön. Resultatet var att Utös befolkning i slutet av 1800-talet uppgick till omkring 150 personer fördelade på ca 25 hushåll.

Inför första världskriget etablerade sig den ryska militären på ön och Utö befästes kraftigt. Under kriget var utöborna evakuerade. Ryssarna förändrade bybilden radikalt genom att riva och bygga hus samt genom att lägga en kullerstensgata genom byn. Längs gatan drogs också en järnvägsräls för ammunitionstransporter. Rälsen revs först på 1960-talet. Ryssarna försvann ur Utös historia 1918, men militären har allt sedan första världskriget ingått i Utös bybild. Militären drog sig slutgiltigt tillbaka från ön i slutet av år 2005.

Militärbostäderna i byn är idag hyresbostäder för året om boende och kasernen är nu Utö havshotel. Nyinflyttare som vill pröva på livet i yttre skärgården har möjliggjort ett levande samhälle på Utö året runt, med butik, skola och bibliotek. Omkring 40 personer bor nu året om på Utö.

Mera information om Utös historia och dess sevärdheter hittar du i informationsbroschyren Utöpromenaden, som finns att tillgå gratis på Utö Handel och på denna webbplats.

Historikern och utöbon Martin Öhman har skrivit flera böcker med anknytning till Utö. Den senaste, Där Finland börjar: Utö lots- och fyrvaktarsamhälle, utkom 2014 och ger dig ytterligare information om Utös historia. Boken finns till salu på Utö och kan också beställas via Utö hembygdsförening hbf@uto.fi

Här hittar du flera böcker om Utö (Blanka-bibliotekens katalog)